Sveriges budgeterade skatteintäkter 2016

“Växla skatten från arbete till kapital” är ett vanligt mantra från vänsterhåll. Jag håller helt och hållet med andemeningen, men förslagen som följer en sådan argumentation brukar ungefär landa i att införa fastighetsskatt, arvsskatt, förmögenhetsskatt och att minska ränteavdragen. Jag tror inte att det är tillräckligt för att bygga det samhälle vi vill ha.

Här är en visualisering av Sveriges budgeterade skatteintäkter som jag ursprungligen gjorde back in 2014, men som jag nu uppdaterat med data från årets budgetproposition. Sveriges sammanlagda budgeterade skatteintäkter för 2016 är 1 856 607 665 000 kr.

Som vi kan se är inkomsterna från skatt på kapital relativt små jämfört med inkomsterna från skatt på arbete och konsumtion och insatsvaror. Utan att ge mig in på för djupt nationalekonomiskt vatten vill jag bara understryka att ett skatteskifte från arbete till kapital fordrar ett större systemskifte än att bara ändra i skattesatser eller att få in ytterligare ungefär 30 miljarder genom fastighetsskatt.

Snarare än att “beskatta kapital” skulle jag vilja se en idépolitisk skiftning mot att “beskatta kapitalet” rättvist. Det är samhället som med gemensamma medel finansierar den infrastruktur som är nödvändig för näringslivet. Vi finansierar hela utbildningen för deras arbetskraft. Vi står för trygghetssystemen, välfärden och sjukvården i stället för att som i vissa länder lägga dessa kostnader på företag eller arbetare och tjänstepersoner. Vi upprätthåller lag, ordning och äganderätt (!). För vissa företag inom välfärdssektorn står vi till och med för hela finansieringen Kortfattat: utan ett starkt samhälle – sämre förutsättningar för näringslivet.

Vad som är beklämmande är hur större företag som å ena sidan är beroende av vårt samhälle för att över huvud taget överleva å andra sidan ofta är ointresserade av att betala sin beskärda del tillbaka till samhället. Det är allt annat än rättvist. Jag vill varmt rekommendera Owen Jones – The Establishment för vidare läsning på ämnet.

Snarare än att på marginalen justera det nuvarande systemet efterlyser jag ett mer omfattande systemskifte. Några idéer att stöta och blöta skulle kunna vara:

  • Sverige har redan tämligen progressiva skatteflyktslagar med bl.a. en generalkalusul mot skatteflykt. Dessa måste skärpas och tillämpas i betydligt högre utsträckning än i dag. Tillsätt större medel till berörda myndigheter för att driva in skatt som i nuläget undanhålls. Driv igenom motsvarande förändringar på EU-nivå för att motverka ett race-to-the-bottom.
  • Konflikten mellan arbete och kapital behöver – med risk för att bli tjatig – globaliseras. Arbetet för en global, progressiv förmögenhetsskatt och dylika förslag behöver ta fart.
  • Asså ärligt talat: balla ur lite bara! Hota om militära interventioner mot skatteparadis, skapa belöningssystem för uppgiftsläckor från register över hemliga konton, eller vad som helst.

* * *

Skriptet till denna visualisering kommer ursprungligen härifrån. Källkoden är öppen och hittas här.

Datan kommer från regeringens budgetproposition 2016, närmare bestämd i Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2016 (i excel-format).

Ni får väldigt gärna ge tips på hur denna visualisering kan förbättras, och på snarlika dylika projekt :). Jag vill lära mig mer om d3js, och det finns redan ganska många häftiga, färdigbyggda modeller en kan utgå från.

skatteintakter

Min chatthistorik på Facebook

Facebook har en funktion för att ladda ned hela ens fullständiga historik på sidan. Det gav mig tillgång till 13,2 MB av meddelanden inklusive viss metadata (avsändare, datum och klockslag). Skrev ett litet program i C++ som bearbetade informationen till ett mer lätthanterligt format att importera in i ett kalkylprogram. Här följer ett par ordmoln, år för år:

2011 (mars och framåt)

2011 (mars och framåt)

2012

2012

2013

2013

2014

2014

Hela chatthistoriken är en ren guldgruva att hämta spännande information från (ja, det är väl i allra högsta grad en subjektiv upplevelse…). En annan idé jag hade var att sammanställa under vilka tider jag skickat och tagit emot meddelanden genom åren. Jag snodde ett d3.js-skript härifrån till hjälp. Månader i x-axeln, tid på dygnet i y-axeln och relativ andel meddelanden timme för timme noteras med färgintensitet.

ChattTidMånader

Tid på dygnet för skickade och mottagna meddelanden

Antal mål per match i Fotbollsallsvenskan

En dröm har gått i uppfyllelse. Nu har jag samtliga allsvenska tabeller från och med den första säsongen 1924/1925 till och med 2013 i ett kalkylark. Så nu har jag ett och annat att utforska, men jag börjar lätt:

Statistiken över antalet mål per match visar en tydligt nedåtgående trend sedan starten 1924/1925.

När jag först slängde ihop statistiken blev säsongen 1957/1958 en superblipp i diagrammet. Jag blev otroligt uppspelt över denna avvikelse, men den visade sig ha en ganska osexig förklaring i att jag angivit fel antal matcher för den säsongen. Säsongen 1957/1958 var nämligen den sista brutna säsongen, så den innefattade halva 1957 men hela 1958. Intressant nog mötte dock alla lag varandra tre gånger. FTA: ”Detta medförde för till exempel allsvenskan att sex lag fick en hemmamatch mindre än de övriga men kompenserades genom att det ekonomiska nettot delades lika.”.

Den ursprungliga tanken med att lägga in alla allsvenska tabeller var att undersöka vilket som är det främsta receptet om man vill ha en bra placering: full fart framåt eller håll tätt bakåt. Den första fotbollssäsongen jag riktigt minns var nämligen 1998, då AIK vann Allsvenskan trots att man gjort minst antal mål i hela serien (25 mål på 26 matcher, men bara 15 insläppta mål). Därigenom hade jag en hypotes om att lag som satsar på försvarsspel i allmänhet placerar sig bättre än lag som satsar framåt.

Så jag skapade ett kalkylark med placeringen för laget som gjort flest mål respektive laget som släppt in minst antal mål varje säsong. Men jag kom inte fram till någon enhetlig slutsats. Medianplaceringen för laget som släpper in minst antal mål under säsongen är 1:a, och för de som gör flest mål är medianplaceringen 2:a. Dock är variansen i placeringar betydligt högre bland lagen som släpper in minst antal mål än bland lagen som gör flest mål, så den genomsnittliga placeringen är tvärt om: 2,34 för laget som släpper in minst antal mål och 2,06 för laget som gör flest mål.

Nu sitter jag i alla fall på en väldigt lätthanterlig databas över alla allsvenska tabeller genom åren, så om någon har ett bra förslag på andra aspekter att undersöka så tar jag tacksamt emot det! Jag har alltså bara tabellerna, dock tyvärr utan separat redovisning av hemma- och bortamatcher.

Sveriges budgeterade skatteintäkter 2014

Okej, nedan är en fett flummig visualisering av Sveriges sammanlagda skatteintäkter som jag gjorde som en del av ett skolarbete våren 2014. Datan är ursprungligen från inkomstdelen i budgetpropositionen 2014. Jag var dock rätt quick&dirty i genomförandet, så jag vill bara lämna en reservation för eventuella felaktigheter och att denna ser rätt ful ut i din webbläsare.
Skriptet kommer ursprungligen härifrån. Källkoden är öppen och hittas här.

Det händer att jag i min vänsterretorik hetsar mot beskattningskvoten mellan kapital och arbete. Men efter att ha sett denna sammanställning har jag delvis kommit på andra tankar – skatterna på kapital behöver öka väldigt mycket i jämförelse med inkomstskatter och skatter på konsumtion för att utöka de sammanlagda skatteintäkterna.

Valdeltagande och partistöd i EU-valet i Göteborg

Detta började som ett försök till analys över var S är som starkast. Föga förvånande är S, V och i viss utsträckning även SD starkast i områden med lågt valdeltagande. Tvärtom är de borgerliga partierna och MP starka i områden med högt valdeltagande. Det är svårt att säga något generellt om FI och PP. Statistiken kommer självklart från världens kanske mest underbara hemsida.

M är starkast i Södra Hovås där de noterar 52,4 procent. I Södra Hovås noterar för övrigt V 0,3 procent vilket motsvarar två röster.

Superblippen i denna data är det religiösa distriktet Donsö-Vrångö där KD noterar 40,8 procent med ett valdeltagande på 58,1 procent.

Socialdemokraternas starkaste distrikt är Östra Bergsjön där man noterar 64,0 procent. Östra Bergsjön råkar också vara distriktet med lägst valdeltagande, 24,5 procent.

Intressant nog noterar V bara 5,8 procent i Östra Bergsjön.

Blipparna i denna data är de chalmeristtäta distrikten Olofshöjd och Mossen (där Emilsborg ligger) där PP noterar 12,0 respektive 10,4 procent.